Gör din egen trädgårdskompost

Genom att skapa en egen kompost för trädgårdsavfall kan du på ett hållbart sätt se till att rabatterna förblir prunkande. Dessutom kan du spara både drivmedel, pengar och tid genom att du slipper köra avfallet till återvinningen eller köpa jord i affären.

Det är lätt att skapa sin egen kompost och det finns många fördelar med att göra egen jord, bland annat blir den mycket bördig och full av maskar och mikroorganismer som gör stor nytta i trädgården.

Så här kan du skapa din egen kompost för trädgårdsavfall

1. Börja med att hitta en plats i trädgården där komposten kan stå, gärna i skuggigt läge och skyddat från vind (för att komposten inte ska torka ut så snabbt). Undvik även att placera komposten under stora träd, då rötter kan växa in i komposten. Se till att underlaget är hyfsat plant och att vatten kan rinna ner i jorden och maskar kan röra sig ohindrat från marken och upp i komposten. Betong är inget bra underlag.
2. Mät upp hur stor komposten ska vara. Gör den inte för liten, då är risken att komposten inte fungerar. Ett ungefärligt mått kan vara kring en meter hög och en meter djup, bredd kan variera beroende på hur många fack du vill bygga. Vill du ha två fack är minsta bredd cirka 1,5-2 meter.
3. Bygg upp din kompoststomme av exempelvis oimpregnerade brädor och lämna lite mellanrum mellan varje bräda för att komposten ska få luft. Om det finns ogräs på platsen kan du täcka marken med kartong eller vävd markduk och träflis.
4. Om du har en stor trädgård som genererar mycket växtrester kan det vara en god idé att bygga en tvådelad kompost. På så vis kan man fylla upp en sida i taget som du sedan vänder när det börjar bli fullt. I en tvådelad kompost brukar nedbrytningen gå snabbare, då jorden blir luftad i vändningen. Mittväggen i en tvådelad kompost ska vara luftig, sätt gärna brädorna med en brädas bredd emellan.
5. Sedan är det bara att börja fylla din kompost! Tänk på att börja med att lägga trädgårdsavfallet i kanterna först och sedan fylla in i mitten allt eftersom. Lägg avfallet i jämna lager och varva hårda delar med gräsklipp, kaffesump, löv och så vidare. Då får jorden en bättre struktur.
6. Allteftersom tiden går gör maskar och mikroorganismer allt de kan för att bryta ner avfallet i mindre delar och skapa en fin och bördig jord. Kom ihåg att även halvnedbrutet material i en kompost gör susen i trädgårdslandet. Men luktar den konstigt behöver den nog luftas. Precis som oss människor behöver maskar och mikroorganismer luft för att leva!

Det här kan du lägga i din trädgårdskompost

• växtdelar (blad, stjälkar, rotdelar)
• löv
• bokashi
• gamla grönsaker
• överblommade sommarblommor
• sågspån och färskt träflis
• halm, hö, ensilage
• gödsel
• gräsklipp
• torv

Undvik att lägga det här i trädgårdskomposten

• växtdelar från invasiva växter
• ogräs
• aska
• icke-organiska material, exempelvis plast, keramik och glas.

Tänk på att

Det är förbjudet att dumpa trädgårdsavfall i naturen. Enligt miljöbalken råder ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig till alla som skräpar ner på sådana platser, även fastighetsägare som skräpar ner på sin tomt. Förbudet gäller oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Det finns inte något krav på att skräpet ska vålla otrevnad eller skada utan det är tillräckligt att skräpet objektivt sett är att betrakta som skräp.

Kommunen sätter inte upp skyltar om att dumpning är förbjuden då det enligt lag alltid och överallt är förbjudet att skräpa ned i naturen. Kommunen kan som tillsynsmyndighet förelägga den som skräpat ned att städa upp efter sig och föreläggandet kan förenas med vite. Nedskräpning är straffbelagd i 15 kap. 26§ miljöbalken.

Risker med trädgårdsavfall i naturen

Det är lätt att tro att trädgårdsavfall som dumpas i naturen förmultnar och därmed inte gör någon skada, men faktum är att mängden avfall som fylls på ofta är större än nedbrytningstakten. Förutom detta finns även följande risker med dumpning av trädgårdsavfall:

• våra gemensamma miljöer blir fula och luktar illa. Komposten begränsar framkomligheten och tenderar att över tid få ta emot plast, glas och annat icke organiskt material vilket kan skada både djur och människor.
• Den naturliga växtligheten trängs undan av ogräs och invasiva arter som till exempel jätteloka, lupiner och parkslide.
• Det lockar till sig råttor och riskerar att sprida mördarsniglar som skapar problem i både din och din grannes trädgård.